Härliga höstväder!
Har varit ett alldeles underbart väder de senaste dagarna! Ser ut att bli fint även i helgen. Det gillar vi skarpt :-)
Idag tänker jag på Casper, min allra första vovve, som just idag för sex år sedan fick somna in. Glömmer det aldrig. Det var en fredag, precis som idag. Det var fredagen den 30:e september 2005 som jag med tårar i ögonen och darrande händer skrev på pappret där jag gav veterinären tillåtelse att ge honom den där sprutan. Usch vad tufft det var. Men alldeles nödvändigt. Vi fick i alla fall nästan 13 härliga år tillsammans, jag och min tokige goldenkille :-) Matte glömmer dig aldrig Asse Sesse Semmesum!
Det blir 2:an till hösten..
Chaplin myser i soffan!
Tillbaka till vardagen!
Nu är vi tillbaka igen efter ett, minst sagt, längre uppehåll i bloggen. Jag har haft semester och vi har passat på att träna en massa och gå långa promenader. Vädret har väl kanske inte varit det bästa, men vad gör det när man är ledig??!! Träna hund kan man ju göra i ur och skur. 
Tar på krafterna att ha semester när matte får dille på att träna!
Härlig träningshelg!
På lördagen spårade vi. Både Chaplin och Bella fick spår på kalhygge. Lite knepig terräng var det, både för spårläggare, vovvar och matte. På vissa ställen var det torrt och risigt och på andra ställen riktigt sankt. Båda vovvarna tog sina spår jättefint. De jobbade på som tusan och hade alla pinnar med hem. Den senaste tiden har Chapin inte direkt briljerat i spåret. Han har snurrat till det, sprungit som en yr höna och, om han haft tur, sprungit på en pinne. Men i lördags gick han superbra och jobbade på lugnt och systematiskt.
Tillbaka efter spåren körde vi uppletande. Även där förvånade Chaplin mig. Han, som annars kan fjanta sig rejält, jobbade superbra. Bella, även kallad " propeller-Gasella", for iväg som skjuten ur en kanon, yrade runt, fick upp ett spår för en stund och fick kallas in ett par gånger innan hon fick rätt på det.
Söndagen, idag, började vi med lydnad. Chaplin gick jättefint och nu börjar jag bli lite sugen på att kanske tävla med honom också framöver. Men först när jag och Bella kommit en bit har jag bestämt.
Efter lydnade fick alla vovvar köra ännu ett uppletande. Denna gången gick det super för både Bella och Chaplin. Härligt avslut på en härlig helg!
Nu ligger två vovvar och snarkar i min säng :-)
Chaplin tycker det är kul med apport!
Full fräs in på uppletandet!
Det är mycket nu..
Denna helgen, liksom så gott som alla helger, har gått i hundnörderiets tecken. I lördags var jag och Chaplin på viltspårskurs arrangerad av Boxerklubben. Jättespännande, fast matte hade lite svårt för blodet och klövarna i början. Chaplin tyckte det var hur roligt som helst. Vem vet..kanske något vi ska fortsätta med framöver? På söndagen blev det vanligt personspår för båda vovvarna i Bökeberg, solande i hundgården och sedan en lååång promenad med många boxerfnatt. Hundarna känner verkligen att våren är här! Den här veckan blir kort. På onsdag åker jag och Pernilla till Stockholm för att gå på tredje delkursen i vår utbildning till diplomerade hundmassörer. I denna delen ligger det skriftliga provet och just nu är mitt huvud ett enda virrvarr av latinska namn på muskler, leder och ben. Håll tummarna för att jag reder ut det :-)
Chaplin tyckte den där klöven var mycket intressant. Bilden är tagen av och snodd av Erik Sundberg.
Bella tar upp sitt spår fint
Bollen slår det mesta
Förra veckan fick Bella en roll i musikalen "Legally Blonde" som ska ha premiär på Nöjesteatern i Malmö i september. Vi blev jätteglada att Sara, som har ansvar för hundträningen inför föreställningarna, ville ha med Bella! Jag rycktes nog med för en liten stund där men insåg, som tur var, lika snabbt att detta var tokigt. Bella är en hund med väldigt mycket energi och som behöver få arbeta för att må bra. Som jag sa till Sara så kan jag inte tänka mig att Bella hade valt att vara på en scen framför att göra en budföring i full fart över appellplan eller gå ett spår i skogen. Dessutom så skulle det innebära repetitioner upp till 4 gånger i veckan fram till september och jag vill inte att Bella, eller Chaplin för den delen, ska behöva offra sin tid i skogen och/eller på träning för att vara med på något som matte tyckte lät som en kul grej. Bella har, under sitt korta liv, varit med om en hel del och nu ska hon få vara hund minsann! Något bra kom det ur det här ändå: ett gäng "teaterhundar" att massera :-)
Vår!!!
Apportering
Vår snart?
Chaplin fick träna ingångar och och linförighet. Lite tjatigt kanske, men nu har vi börjat få till en riktigt tjusig linförighet så då vill jag bibehålla det. Körde apport med honom också och det är han riktigt bra på. Tempo in och ut är dock inte det samma. Full kareta ut och lunk in..haha! Får jobba med bollen där.
Praktiken för massagen är i gång nu. Riktigt kul! Kolla gärna in www.hundglad.se
Chaplin 5 år!
Idag för fem år sedan föddes han. Han som kom att bli killen i mitt liv. Oj, det har inte varit en "walk in the park" att uppfostra denna buse alla gånger. Listan kan göras lång på saker som fått sätta livet till under Chaplins uppväxt.
Här är i alla fall några saker jag kommer på såhär på rak arm:
En soffa - grävde ett stort hål i soffan så att stoppningen flög åt höger och vänster. Detta i protest mot att matte gått hemifrån.
En gallerbur - Houdini, eller Chaplin som han även kallas, bröt sig ut ur sin gallerbur genom att trycka ner ena sidan.
2 skoställ - tar man med sig till mattes säng och gör sågspån av.
10-tal par skor - självklart tar man bara en sko av varje par. Man får ju inte vara dum ;-)
Minst 3 väckarklockor - gillar i och för sig inte heller dem.
2 mobilladdare - ligger dom bara där så får dom skylla sig själva.
En korgstol - mycket tuggvänlig enligt Chaplin.
En fjärrkontroll
Ett stort blomsterarrangemang från ett bröllop - flisas sönder till konfetti och sprids i hela lägenheten. Självklart noga att det sprids ordentligt i sängen.
2 soffbord - mina fyrkantiga bord tyckte Chaplin såg mycket bättre ut runda så han tog saken i egna händer och gnagde av alla hörn.
En biabädd - skumgummi är ju nästan som tuggummi :-)
Sist men inte minst :
Min mammas lillfinger - alla tonårsboxrar vet ju att flygande löv är något av det skojigaste som finns. Ett ryck i kopplet och ett brutet lillfinger blev det för att att Chaplin inte skulle missa det där roliga lövet som flög förbi.
Detta är bara en mycket liten del av vad denna boxerkille haft för sig. Kan skriva en hel bok om jag ska ha med alla mer eller mindre pinsamma händelser vi hamnat i under Chaplins uppväxt.
Mycket blod, svett och tårar har det varit - bokstavligen talat. Men denna kille har borrat sig in djupt i mitt hjärta och kommer för alltid att finnas där. Fördelarna med att ha fått lära känna honom kommer ändå alltid att väga tyngre.
Nu har Chaplin, trot eller ej, lugnat sig otroligt och tycker det bästa i livet är bollen, äta och att sova i mattes säng. Jag hoppas att vi får många fler härliga år tillsammans!
Årets första träning!
Det märktes att vi haft uppehåll i träningen. Bella var superladdad och ville liksom att vi skulle göra allt, nu på direkten, fort som tusan och gärna tjugo gånger till när vi ändå var i farten..sötisen.
Linförigheten, som tidigare varit mindre snygg, funkade idag super! Nu ska vi jobba på att upprätthålla detta bara :-) När det gäller framförgåendet har poletten verkligen trillat ner. Föööre betyder numer rakt ut i snöret..duttig tjej. Ska bara jobba lite på att man inte behöver flyga iväg och ge både sig själv och matte en mindre whiplashskada på kuppen..haha!
När det gäller läggande och platsliggning kommer vi att få backa lite i träningen. Vet inte om det är minnet av frost och blött gräs mot en primadonnas mage eller rent fjanteri som fått damen att tycka att ligga kan man väl lika bra göra sådär på sniskan eller inte alls. Jaja, vi backar i träningen där och inom sinom tid ska vi ha tillbaka fina läggandet igen :-)
Bella är nu anmäld för start i appellen till våren. Ska bli så skoj!
Chaplin var, såklart ,också med och tränade idag. Dock på hans egna lilla vis, som oftast. Han började med att göra entré i ridhuset med svansen mellan benen, tätt tryckt mot mattes ben. Det tränades skallgivning där inne och sådant kan ju vara nästintill livsfarligt..haha! Mattes tuffing!
Blev lite linförighet med honom med. Detta moment har verkligen gått från värre än uruselt till riktigt tjusigt sedan jag la våra tävlingsplaner på is. Tänka sig vad mattes nerver kan smitta av sig. Även ställandet har blivit bättre. Från ett par steg vid varje ställande till möjligtvis ett steg någon enstaka gång. Killen är laddad han med :-)
Det vi måste jobba med, och alltid har behövt göra, är stadga och koncentration. Sitta still är väl när man håller sig på samma "plätt" , sen om man steppar lite eller vänder sig om åt alla vädersträck och kollar läget så är väl det inte så petigt, menar Chaplin. Jag är dock av annan åsikt. Jaja..träning på det då.
Kul var det i alla fall!
Gott Nytt Boxerår!
Bella smaskar grisknorr!
Förutom mat är bollen det allra allra viktigaste i Chaplins liv. Den släpper han inte ens när han sover..sötisen!
Idag är det ingen vanlig dag..
Minns som igår när jag hämtade hem henne. En fredag var det. Sista fredagen i februari förra året. Jag hade bestämt mig för att jag ville ha en vovve till och kull var redan utsedd för en valp framåt sommaren. Hade ju sett att Bella behövde ett nytt hem men tänkte inte så mycket mer på det förutom att jag höll tummarna för att hon skulle hitta en trevlig ny husse och/eller matte. En torsdagskväll satt jag där igen, som jag gjort flera gånger tidigare, och stirrade på fotot av Bella och önskade att allt skulle lösa sig för henne. Tror till och med att jag fällde en tår eller två med tanke på vad som hänt henne och familjen. Sen bestämde jag mig. Hon flyttar hem till oss, mig och Chaplin, såklart! Och på fredagen, knappt ett dygn senare, låg hon här i soffan hos mig och mysde.
Klart det var en utmaning att plötsligt ha två hundar istället för en. Bella och Chaplin fann varandra direkt och har alltid varit som Piff och Puff. Men det var klart en omställning med två hundar istället för en innan man fick in rutiner. Minns så väl bara första gången jag skulle ut med dem på kvällen. Att hålla reda på två koppel med boxerbusar i andra änden var ju ett helt företag!
Jag ångrar inte en sekund, och är otroligt tacksam för, att ödet förde mig och Bella samman!
Hipp hipp hurra min älskade trubbnos!
Kärt barn har såklart många namn :-) (Elli, Pelle, Ärtan Boll, Ätti, Lusen, Lusi Lu och Loppan är väl de vanligaste )
Tävling
Platsliggning - 5 p - ösregn och hunden intill reste sig för att nosa framför Bella. Hon blev orolig och satte sig upp. Satt kvar och såg ut som hon fått en hink vatten över sig..haha, snuttan!
Tandvisning - 10 p - skötte sig fint
Linförighet - 5 p - Okoncentrerad och lite osäker. Det hjälpte ju inte att mattes ben gick som trummpinnar. Stackars Bella visste ju inte hur hon skulle reda ut det.
Läggande - 0 p - Bellas paradnummer egentligen. Här valde hon att köra ett sättande under gång istället.
Inkallande - 10 p - Full fräs till matte och fin ingång.
Ställande - 9 p - Snyggt ställande men satte sig på tävlingsledarens kommando istället för mitt.
Apportering - 8 p - Tuggade en hel del.
Hopp - 10 p - Riktigt fint :-)
Helhet - 7 p - Måste bara kolla vad domaren och tävlingsledaren är för typer :-)
Skam den som ger sig! Om två veckor är vi på det igen :-)
Höst!
Jaha, då var hösten här. Regn, rusk och mörker..usch! Varken jag eller vovvarna är mycket för kyla och regn, men vem är det egentligen? Mysigt på hösten när man kan kura ihop sig med två boxrar i soffan och dricka te medan regnet smattrar mot rutan och vinden viner.
Nu har träningen med Bella kommit igång på allvar och snart är det dags för vår första tävling. I söndags var vi med och tävlade i Boxercupen i Bjuv. Tänkte det skulle vara en bra träning inför tävling för både mig och Bella. Det gick riktigt bra. Vi vann till och med :-) Jag körde hem med ett stort leende. Extra kul var det såklart att vi vann, men det som verkligen gjorde mig glad var att jag kände att Bella tycker det är kul att tävla, älskar att jobba och håller ihop under en tävling på ett sätt jag inte tidigare haft erfarenhet av. Ni som känner mig vet hur mycket jag tränat och tränat med Chaplin och liksom ändå aldrig riktigt fått till det. Med Bella är det en helt annan känsla. Med henne gäller det verkligen att jag skärper till mig för fröken snappar minsann upp minsta lilla sak. Vet att den hunden kan komma långt med rätt förare, och jag tänker jobba för att vara den föraren!
Kennelhosta :-(
Nu när hösten kommit med regn och blåst så passar vi på att vila upp oss lite. Snart är vi i form att inta både tränings- och tävlingsplan!
